Bornholm Island Explorer 2009-06-30

Årets långtävling i Multisport var planerad att bli XPD-klassen på Bornholm med en vinnartid på 30 timmar tillsammans med Daniel. Tyvärr skulle han flytta just den dagen så det blev till att leta efter en annan tävlingspartner. Johan Rask ställde upp, men bara på den kortare Challenge-klassen med vinnartid på 6 timmar. Som enda gemensamma träning paddlade vi kajak från Löddeköpinge ut i havet och tillbaks.

Tävlingen på Bornholm heter Island Explorer och arrangerades för andra året. Första året var fyra från klubben över och körde XPD-klassen och det fanns många saker som kunde  förbättras, men själva ön var finfin för multisport. Den är även närmare än nästan alla andra tävlingar i Sverige.

Starten i vår klass skulle vara kl 5 på söndag morgon med en briefing kl 3, så det var till att åka över redan på lördagen. Bilen behövde inte tas med över, utan vi parkerade i Ystad på en gratisparkering och ledde cyklarna på båten med all packning i en stor ryggsäck. Katamaranen tar lite över en timme, så vi käkade dyr kvällsmat som sköljdes ner med god öl från Bornholm. Just då kändes det mer som en Backpackersemester än laddning för en multisporttävling.

Framme i Rönne stod en militärlastbil beredd att hämta upp oss och några till för vidare transport till TC. Mycket smidigt. Vädret på Bornholm var som ombytt jämfört med Sverige, vi lämnade en varm, skön sommardag och kom fram en kall, gråmulen kväll. TC låg på norra delen av ön, någon km från borgen Hammershus, nordens största borgruin. Vid anmälan fick vi bl a en Roadbook och det var först nu vi fick reda på vilka moment som ingick i tävlingen och vilken ordning. Det var hela 8 etapper som skulle hinnas med, och därmed många växlingar och korta etapper. Växlingsplatserna var på flera olika ställen, så allt skulle transporteras med hela tiden, utom cyklarna. Vi tejpade fast lite bars, gel och bananer på cyklarna innan vi gick och la oss i det gemensamma militärtältet. Eftersom vi var bland de allra sista på plats var det precis att vi fick plats, alldeles innanför ingången. Två grabbar som kom efter oss fick sova utanför. Nästa gång är det eget tält som tas med.

Uppstigning kl 3 för att lyssna på genomgången på danska och hoppas att vi förstod allt rätt. Danska går bra att läsa men förstå tal är betydligt svårare. Roadbooken var välskriven, så vi hade bra koll på hela tävlingen. Några kartor fick vi dock inte, de delas ut i startögonblicket. Frukost, tandborstning, packning av tävlingsryggsäck och sen en kort cykling till första växlingsplatsen vid borgen där vi la cyklarna och vandrade gemensamt upp till innersta borggården. Där delades kartorna ut och i startögonblicket fick vi vända dem och börja. Alla utom jag och Johan satte iväg medan vi började rita in vägval för de två första etapperna. Det var laminerade kartor i A3-format och första etappen var trailrun på ett flygfoto. Inte mycket att rita eftersom det bara var rakt ner till vattnet och upp igen. Efter några minuter gav vi oss iväg och var totalsist, men det gjorde inget eftersom det ändå hade bildats kö redan till första kontrollen som låg en bit ut i vattnet. Några lag skuttade vi förbi redan där som mesade sig inför det kalla doppet och vi simmade vidare till nästa kontroll och plockade ännu fler lag. Nästa kontroll låg högt uppe på en klippö så det blev lite klättring och köande. Efter den var det simning till stranden och en brant ravinklättring upp till borgen igen. Det var så likt Ladonia Mountain Trophy och eftersom jag skulle köra den 2 veckor senare gladdes jag många gånger åt att det var perfekt träning inför den.

Väl tillbaks vid cyklarna är vi glada över att redan ha ritat in vägvalen för den etappen, så det vara bara byta skor, på med hjälm och dra iväg. Många cyklar låg kvar, så vi hade redan plockat en hel del placeringar. Under cyklingen trampade vi på bra och tog några lag, men inritningen av vägval gjorde att vi tappade fler platser än vi vann. Jag hade nämligen ritat rakt på vägarna med en vattenfast penna som inte var genomskinlig och såg därför inte vilken vägtyp vi skulle hålla oss på. Det ledde till att vi cyklade fel och fick ta en omväg till första kontrollen. Mötte massor av lag på väg från den. Dem cyklade vi ikapp och förbi bara för att cykla fel igen och bli passerade än en gång. Ingen bra start. Ännu värre blev det när vi envisades med att följa en stig på kartan som var nästintill obefintlig i verkligheten. Först var det ängsmark, sen träsk, sen skog där vi fick släpa cyklarna innan vi kom ut på en lerig kostig och sen rakt över en äng. Väl klara med den etappen kändes det som att vi låg sist igen och det stod redan massor av cyklar vid växlingsplatsen nere i Hammershavn nedanför borgen.

Från hamnen fick vi välja fritt i vilken ordning vi ville ta de tre följande etapperna. Valet styrdes dels av antalet kajaker som inte räckte till alla lag och dels av väntetid vid repmomentet på MTB-cyklingen. Man kunde se på en tavla hur många som var ute på respektive etapp och bestämma sig därefter. Vi började med kajak eftersom det fanns såna kvar. Det var väldigt enkla havskajaker utan roder, men framförallt utan fotstöd och det var inte skönt. Vi paddlade på riktigt bra och gick om några lag och kom nästan ikapp ett gäng som vi cyklat om på förra etappen. Paddlingen gick längs stranden en bit söderut och sen tillbaks igen och de hade flera övervakare i kajaker längs vägen. Vågorna var inget problem trots en del vind, men det kan vara riktigt svåra förhållande runt den här ön.

Till nästa etapp valde vi orientering för att minska risken för kö på nästa etapp. Kartan över Hammaren där banan gick var från 1985, så vi fick vara beredda på en del förändringar. Det hjälpte inte, utan vi missade avstickaren till en stig som var i stort sett igenvuxen, och vi tappade ganska många höjdmeter innan vi insåg att det var fel och vände. Tack och lov var det enda missen vi gjorde på denna etappen och resten flöt på riktigt bra. Terrängen var identisk med Kullaberg och jag var än en gång nöjd med Ladoniaträningen.

Sista etappen från denna växlingsplats var MTB med repmoment och det var ren transportsträcka till ett stenbrott där vi skulle rappelera ner ca 25 m. Tyvärr blev det en del väntan, kanske 5 minuter, pga kö, trots att vi tog detta moment sist. Väl nere i stenbrottet stämplade vi kontrollen och sprang i cykelskor en bra bit runt för att komma upp till cyklarna igen och sen samma väg tillbaks till hamnen. Där får vi höra nåt om att det bara är 2 eller 3 lag framför vilket vi inte kan förstå. Så himla snabba kan vi inte ha varit. Snabbt iväg på nästa etapp, mera MTB-O. Kommer ikapp ett lag ganska snart och passerar dem till fots på väg upp till en höjd som inte går att cykla till. Sedan är det fullt ös i den lilla fiskebyn Sandvig med orientering på massor av smågator där vi växlar platser med samma lag, men går slutligen om dem innan vi kommer till växlingsplatsen i nästa fiskeby Allinge. Det är bara några enstaka cyklar där, så vi ligger nog bra till trots allt.

Under tiden vi byter skor kommer ytterligare några lag dit och får fart på oss. Vi är klart effektiva i växlingen och är först i vattnet på den kommande Coasteeringen där några av kontrollerna är utritade på ett flygfoto men flera kontroller ligger längs vägen om man följer strandkanten. Arrangören vill försäkra sig om att vi inte väljer vägar som inte innebär blöta fötter. Underlaget är mestadels klippor och sten, men inte så höga att det innebär klättring mer än vid enstaka tillfällen. Det går att undvika simning men det blir många passeringar i mer eller mindre djupt vatten. Halkrisken gör att tempot inte är särskilt högt och vägvalen över klipporna blir mest avgörande för placeringen. Vi har tre lag runt omkring oss som alla vid något tillfälle är före oss, men till näst sista kontrollen är vi återigen först och ger oss av till sista kontrollen som ligger några hundratal meter inåt land för att vägvalet tillbaks till startpunkten ska bli längs en asfaltväg istället för längs stranden. Vänder oss om flera gånger men ser inga jagande lag. Kan de ha missat den sista kontrollen, som var lite svår att se på kartan? Väl tillbaks vid cyklarna sätter vi oss och ritar in vägval för nästa MTB-O etapp och under tiden kommer de övriga jagande lagen in från Coasteeringen, varav 2 från strandhållet.

Återigen är vi först iväg och trampar på ordentligt. På väg till andra kontrollen stöter vi på det andra svenska herrlaget som alltså måste ha legat före oss en stor del av tävlingen. De letar efter kontrollen på helt fel ställe, och Johan som har full koll just då, guidar oss säkert vidare till rätt plats. Därifrån tar vi ett helt annat vägval än det självklara och vänder tillbaks samma väg för att komma ut på asfalt istället för att följa stigar av okänd framkomlighet. Inte långt ifrån kontrollen möter vi flera av de jagande lagen. Vårt långa, runtomvägval på asfalt går snabbt och säkert men vid kontrollen har vi ingen aning om vi kommit före eller efter de andra. Däremot möter vi ett tjejlag som vi inte sett alls tidigare. Kan de vara så snabba? Även till nästa kontroll tar vi en längre väg på asfalt runtom, men här möter vi samma tjejlag redan på väg ifrån kontrollen. Bara hoppas på att de är supersnabba cyklister, annars har vi misslyckats fullständigt. Försöker komma ikapp dem, men de är spårlöst försvunna. Riktigt snabba alltså, eller så har de kört vilse. Vi kommer i närheten av nästa kontroll som ligger en bit ifrån vägen, och där står ett mixlag från XPD-klassen. De har letat länge där den borde finnas, men inte hittat den. Då ringer de tävlingsledningen och rapporterar, precis som vi blivit instruerade att göra. För rättvisans skull tar vi oss själv bort där den ska finnas och letar själv. Vi hittar en kontrollmarkering men ingen kontroll och vet att vi varit på rätt plats. Då cyklar vi iväg en bit för att inte efterföljande ska se var vi letat och dra nytta av det, sen ringer vi också tävlingsledningen.

Fortsätter mot sista kontrollen på etappen och kommer fram där den borde finnas, men ingen kontroll. Kör en liten bit till, och en bit till ända tills vi ser två tjoande och viftande funktionärer. Vi ligger tvåa säger de, och manar på oss att fortsätta, men vi förklarar att vi inte hittat sista kontrollen och måste vända och leta efter den. Det gör vi och genomsöker området utan att hitta kontrollen när hela gänget med lag som jagat oss tidigare kommer fram till samma plats. Samtidigt kommer en funktionär springande med en kontroll som alla de jagande lagen stämplar och cyklar vidare, vilket vi också gör. Återigen passerar vi de två funktionärerna som tjoat innan och de har sett alltihop och jag frågar dem hur mycket vi förlorat på detta. Sex-sju minuter säger de och även att de ska fixa så att vi får den tiden tillgodo. Eftersom den nya kontrollen var på ett stativ misstänker jag starkt att det var ordinarie kontroll som de glömt att sätta ut och inte en reservkontroll, för dem har man knappast på ett stativ. Det gick också ganska snabbt att få fram den. Växlingsplatsen var bara en km från kontrollplaceringen.

Nåväl, vi spurtar på och kommer fram till växlingen samtidigt med de andra och nu ger vi järnet. Växlar rekordsnabbt och är först iväg på sista etappen, en orientering längs stranden på stigar, dvs mest en trailrun. Ett av lagen passerar oss ganska snart och de ser starka ut, men det är vi med och ingen av oss är slut än. Första kontrollen är en klassisk Ladoniakontroll, dvs längst ner vid vattnet och sen samma väg upp igen. Här är det en lång trätrappa hela vägen och fullt med turister i vägen. Ett populärt ställe som heter Jons Kapel. Stigen fortsätter på hög höjd för att senare falla av mot havet ner till byn Vang och i backen ner ser vi både herrlaget som passerat oss tidigare, och ett mixlag som kör XPD-klassen. Innan vi hinner gå om herrlaget dyker de in på en toalett i hamnen. Måste varit väldigt akut så här nära mål, bara ett par km kvar. Efter nästa kontroll vid stranden påbörjar vi klättringen brant uppåt och återigen är det Ladoniakänsla över det, en extremt brant stigning, solen har börjat gassa och kramperna börjar smyga sig på hos oss båda. Vi hörde laget bakom oss vid kontrollen, men nu syns de inte till nånstans trots fri sikt en bra bit bakåt. Sista kontrollen tas och vi håller fortfarande bra fart. Tar oss in i en skog där det borde vara raka spåret på en stig, men något stämmer inte och den slingrar mer än den borde. Ser några som skulle kunna vara det andra laget en bit bort men är inte säkra. Kommer ut på en väg några hundra meter ifrån där vi tänkt oss, så helt fel var vi inte. Spurtar till mål, men där sitter redan det jagande laget. Vi blev alltså tvåa över mållinjen, men vi vet inte hur många minuter efter. Vi nämner det här med saknade kontrollen för tävlingsledningen men de kan inte lova något. Frågan är om de förstår vad vi menar.

Efter målgång bjuds det på pizza och öl, vilket säkert är typiskt för en dansk multisporttävling. Passar mig finfint och jag hinner hälla i mig tre öl medan vi väntar på hemfärden. Någon duschmöjlighet finns det däremot inte, och prisutdelning saknas också. Efter ihopsamling av prylarna, ännu mer pizza och och annat gott tar vi plats i en buss med cyklarna på släp och skjutsas tillbaka till färjan hem. Ännu en av många smidiga lösningar på den här tävlingen och klart bra arrangemang i det stora hela. Banläggningen och utnyttjande av öns multisportpotential var mycket bra, men resultathanteringen var fullständigt hopplös. Det tog hela 4 dagar innan en preliminär resultatlista kom upp, för XPD-klassen en vecka. Vår protest, som även skickades in via mail, besvarades med att de väntar på en kommentar från laget som kom före oss. Vår sluttid blev 7.51.50, bara 3 minuter efter förstalaget, vilket betyder att vi hade vunnit om kontrollen suttit där den skulle. Retligt. Trots det är det en tävling som jag gärna återvänder till, och förhoppningsvis blir det XPD-klassen nästa år. Något mer svar från tävlingsledningen om vår protest har vi inte fått och två månader efter tävlingen står det fortfarande preliminär resultatlista på deras hemsida.

Länkar:

Hemsida

Foto (Jag syns bra på sid 16, bild 185 och sid 24, bild 285 och 287, Johan på 286 och 288)

Annonser
Det här inlägget postades i Tävlingsrapport. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s